Färdighetsmätning och kompetensbeskrivning

Computer-Based Skill Assessment

Alternativ till de äldre metoder för kunskapskontroll som fortfarande används

Kunskapskontroll, som innebär mätning av förmågan av inlärning av fakta ersättes med  färdighetsmätning, som innebär mätning av förmågan att använda kunskap.

Betyg, grundade på subjektiva bedömningar ersättes med objektiv  kompetensbeskrivning,  grundad på objektiva mätningar relaterade till elitprestationen i riket.

Utprovning av de tester som presenteras i slutet av detta dokument påbörjades redan under 1990-talets början i gymnasieundervisning. Testmetoderna har därefter ytterligare utvecklats och förfinats. Testerna uppdateras fortlöpande.

Länkar:  math1 (prov-ex), kem1 (prov-ex)

(OBS! Dessa prov-ex  illustrerar metodiken med enklare uppgifter. Testerna i övrigt har innehåll av helt annat slag.

Läs  mera om dessa prov-ex här).

Bakgrund I stället för att reformera gymnasiets avgångsexamen avskaffades studentexamen i slutet av 1960-talet och under de följande decennierna gjordes flera förändringar som medförde ytterligare försämringar De tidigare s k absoluta bokstavsbetygen med sju steg ersattes av en relativ skala om fem steg. Den sjunkande kunskapsnivån efter studentexamens avskaffande maskerades av att procentsatserna av antalet elever för varje betygsteg anpassades till en normalfördelning och att antalet betygsnivåer minskade. Felet med detta betygsystem var inte att betygen var relativa och inte heller att det saknades gräns för godkänd prestation Olika avnämare har naturligtvis olika krav på var denna gräns skall sättas. Felet bestod i att medelprestationen gjordes till norm och att centrala prov endast förekom i några ämnen. Betygsinflationen var påtaglig i de ämnen där centrala prov saknades.   Den starka kritiken mot detta system medförde införandet av ett nytt system med bokstavsbetyg. I stället för att öka antalet betygsnivåer minskade man dem nu till fyra vilket ytterligare sänkte elevernas motivation och minskade lärarnas möjligheter att ge uttryck för de skillnader som förelåg. Avnämarnas behov att göra urval försvåras av att stora grupper har samma betygsnivå och eventuella misstag i betygssättning får betydligt allvarligare konsekvenser än tidigare   Efter att detta betygsystems införande ville man specificera vad som krävdes för de olika betygsgraderna i de olika ämnena. Detta genomfördes genom att beordra lärarna på de olika skolorna i landet att skriva betygskriterier för de olika betygsgraderna i de olika ämnena. Om betygskriterier skall gälla bör de naturligvis bestämmas efter gemensamma överenskommelser så att samma regler tillämpas i hela riket. Vid denna tid hade också skolorna kommunaliserats vilket medförde sämre villkor för undervisningen och bidrog också till en växande ojämlikhet.   Olika betygskriterier i olika kommuner innebär naturligvis betygen från olika skolor inte kan jämföras. Kommunernas varierande skolpolitik och därmed de olika ekonomiska villkoren har också ökat ojämlikheten och medfört att kvaliteten sjunkit ytterligare. En nackdel med kriterieskrivning är att ämnesinnehållet blir statiskt. I synnerhet i tekniska och naturvetenskapliga ämnen, men även i språken tillkommer ständigt nyheter. Kriterieskrivningen blir ett hinder för förnyelsen av kunskapsinnehållet.   Reformerna genomdrevs trots motstånd hos majoriteten av lärarna. Misstagen under 1900-talets fyra sista decennier kommer att ta lång tid att rätta till. Återinförandet av bokstavsbetyg med flera betygssteg är en otillräcklig åtgärd.

Nackdelarna med de äldre metoderna för kunskapskontroll

Skolskrivningar medför ett tidsödande arbete med provkonstruktion, utskrift och duplicering och stor pappersförbrukning, En fysikskrivning för en gymnasieklass på 30 elever innebär en insats på 15 till 20 timmars intensivt arbete.  Kvällar, nätter och helger måste ofta tas i anspråk. Liknande kan gälla för skrivningar i matematik och kemi.

Detta medför naturligtvis att eleverna inte kan räkna med att få tillbaka de rättade skrivningarna förrän en eller flera veckor efter provtillfället eftersom läraren förutom lektioner och lektionsförberedelser ofta även har andra klassers skrivningar att rätta. Mellanliggande lov, friluftsverksamhet eller studiedagar medför ibland att dröjsmålet blir ännu större.

När eleven sent omsider får tillbaka sin skrivning innebär det oftast så stora svårigheter för eleven att åter aktualisera problemställningarna att detta som regel blir ogjort. Detta innebär att lärarens möda att försöka sätta sig in i elevens resonemang och alla lärarens rättelser, anvisningar och förklaringar blir förspillt arbete. I synnerhet de elever som är i störst behov att ta del av rättelserna kastar ofta bort skrivningen utan att ens ha läst rättelserna.

Provgenomgången stjäl lektionstid och röner oftast mycket lite intresse från elevernas sida eftersom de betraktar det testade avsnittet som ett avslutat kapitel även om kunskapsbristerna fortfarande kan vara betydande.

Att jämföra sitt poängtal med kamraternas och med medelvärdet är tyvärr ofta mera intressant för eleverna än att ta del av rättelserna och kommentarerna till de gjorda felen.

Eleverna kan inte lastas för en reaktion som är mänsklig och självklar under de givna omständigheterna. De möjligheter som tekniken erbjuder måste därför användas för att hjälpa eleverna.

Exempel på datoriserade prov

Datorprov

Det datoriserade testet innehåller ett antal uppgifter som ger poäng utifrån de svar som tentanden levererar.

I programmet finns inlagt ett stort antal olika korrekta lösningar som ger signalen ”Rätt! Tag ny uppgift!” och uppgiftens poäng utdelas.

I programmet finns också ett stort antal mindre korrekta lösningar eftersom den tränade provkonstruktören ofta kan förutse de misstag som vanligen göres.

I dessa fall  ges en lägre poäng och programmet returnerar kommentar i stil med ”Rätta till stavningen!”   ”Precisera!”  ”Ett ord saknas!” eller liknande.

När svaret allt för mycket skiljer sig från det förväntade visas kommentaren ”Försök igen!”

Den senare kommentaren behöver inte betyda att svaret är felaktigt men kan innebära att programmet förväntar sig ett annat svar eller att bättre svar finns.

Man kan försöka att prova olika svar hur många gånger som helst utan poängavdrag. Denna typ av test har således även en pedagogisk effekt och kan användas för övning och inlärning.

I vissa fall har svarskolumnen blå bakgrund. Skälet härtill är att förhindra att tentanderna avläser varandras resultat i lokaler där avståndet mellan datorerna är litet.

I de tester som för närvarande föreligger finns för varje uppgift möjlighet till ett stort antal olika sätt att svara som ger full poäng och flera olika svar som ger reducerad poäng (kommentarer visas som upplyser om vari felet består)

Det är möjligt att vid behov utöka såväl antalet svarsalternativ som antalet svarskommentarer

I stället för de tester som inte längre är åtkomliga via länkar från denna plats kan testmetodiken studeras m h a dessa två exempel: Enkel elementär vardagsmatematik Denna Excelfil innehåller mycket enkla uppgifter som bör kunna lösas av personer som saknar utbildning utöver den obligatoriska skolan. Den är avsedd som ett exempel på tester som inte mäter faktakunskaper men däremot mäter förmågan att behandla fakta. Det rent mekaniska räknandet är inte heller föremål för testningen. Däremot avser testet att mäta förmågan att behandla, och visa hur man behandlar, enkla matematiska problemställningar Grundläggande kemi (Allmänbildning). Läs nedanstående beskrivning innan Ni öppnar länken! Bredvid svarskolumnen finns en kolumn med rubriken Facit. Om man öppnar facit får man veta svaret, men samtidigt förverkar man möjligheten att få poäng på denna uppgift. Det är alltså klokast att i första hand försöka att lösa uppgiften genom att testa olika svarsalternativ ända tills man hittar det rätta svaret. Om man trots allt inte kan finna det rätta svaret, lämnar facit en möjlighet för inlärning. Att öppna facit resulterar i ett poängavdrag (syns i poängredovisningen under den sista uppgiften) Detta poängavdrag kompenseras om man därefter skriver in det rätta svaret i svarskolumnen. Poängavdraget kvarstår däremot om man visar sitt ointresse genom att underlåta att skriva in det svar man fått ta del av.

Ex på tester som finns tillgängliga (Excel)
 
Länkarna till dessa tester inaktiverades 2012 02 26 kl 20.50 Frågor angående testerna kan sändas till mail@rolfrasmusson.se

Atomen Också i detta fall är innehållet av allmänbildningskaraktär. Här saknas för närvarande facitfunktionen

Balansering  Ett testprogram som provar förmågan att balansera enkla reaktionsformler. Kan även användas för övning

Beräkning  Beräkningar inom elementär kemi      

Kemisk bindning

Elektrokemi

Kemisk jämvikt 1 Denna applikation är avsedd som en laborationsuppgift, men kan också användas som en färdighetstest.

Kemisk jämvikt 2Denna applikation är avsedd som en laborationsuppgift, men kan också användas som en färdighetstest.

Kemisk jämvikt 3Denna applikation är avsedd som en laborationsuppgift, men kan också användas som en färdighetstest.

Reaktionsformler

Redox-formler. Ett testprogram som provar förmågan att balansera redox-formler. Programmet kan även användas för övning

Syror och baser Test på elementära kunskaper

Engelska1. De exempel på engelska tester som här visas är endast avsedda att visa hur programmen kan utformas.
Innehållet (uppgifter, svarsalternativ, rättelser och kommentarer) bör bytas ut och väljas av personer med kompetens i språket.Så är inte fallet med de exempel på språktester som här presenteras. Testerna är möjligen trots allt användbara även i detta skick

Engelska2