|
Från tidigare gästböcker:
Torgny Hanson 31 januari 2015 14:11 torgny.musik@c-sam.nu Hej, Jag hittade
den här skrivningen av att jag letade bilder från Limhamn och fann då bilden
på Ungdomskretsens Musikkår med min far Åke som ledare. Mycket
trevligt att läsa, limhamnare som jag är. Jag är född 1945 och bodde på Vasagatan
åren 1946-59. Jag gick i söndagsskola hos en av
systrarna "Larsson i Tornet" och mina första skolår på Karl
Johansskolan. Jag har
konsert på Palladium i Malmö den 8 mars. Välkommen då. Vore kul att växla
några ord med dej. Hälsningar Torgny Ann-Chris Abrahamsson 12 decem ntressant läsning om Limhamn, ska läsa det mer noga senare. Vid en snabb titt hittade jag inget om den Galvanofabrik som legat i Hammars park, ej heller den tyska Ringugnen eller Kalkugnarna. Lite nyfiken på var dessa fabriker låg eftersom vi bor här vid Hammars ber 2014 11:49 annchris@bredband2.com Hej!Så mycket i Park. Tacksom
om du har någon information eller karta! Med vänlig
hälsning Ann-Chris Abrahamsson
Svar till Peter Pedersen 22 oktober 2014 01:25 Ja Peter, Jag har en
Bruno Franz Paulus, men den är så illa åtgången att jag tvekar att sälja den
i nuvarande skick. Den är inte heller något mästarinstrument. Du kan säkert
hitta ett bättre exemplar. MVH Rolf
Svar till Anita Reiter 22 oktober 2014 01:10 Hej Anita, Jag har tyvärr
inte mycket att komma med beträffande din fiol. Du kan nog få
en del uppgifter om Cuoturieux-fioler genom att
söka på Google, men det har Du förmodligen redan gjort. Då det gäller
just ditt exemplar kan Du kanske komma vidare om Du kan röna ut var och av
vem fiolen är inköpt. Fiolen kan mycket väl vara av stort värde. MVH Rolf Peter Pedersen 13 oktober 2014 20:50 peter.pedersen@hotmail.com Hej! Du skriver
lite om Bruno Franz Paulusfioler. Har du någon sådan du kan sälja? Hälsningar Peter Anita Reiter 6 oktober 2014 19:54 anitareiter@live.se Hej Jag har en
fiol av märke M.couturieux
som jag vet av min mamma var inköpt ca: 1940. Jag är intresserad av historian
bakom denna fiol, så jag undrar hur jag ska gå till väga för att veta mer om
fiolen samt om den har något värde. Med vänlig hälsning Anita
Svar till Thomas Blohmé 30 juli 2014 00:17 Tack för att
Du hörde av dej Thomas! Jag vill också
tacka för de nya uppgifterna om Lars Möller och hans efterkommande. mvh Rolf
Thomas Blohmé 26 juli 2014 23:03 thomas.blohme@comhem.se Hej Rolf! Hittade denna
hemsida, Esters krönika, när jag googlade på Lars Möller. Har först nu i
dagarna hittat denna anfader. Lars Möller boendes på Stiby
nr.4 är far till smedmästaren Håkan Engström f. 1781 i Stiby
och död 19/5 1866. Håkan Engström gifte sig med Karna
Thorsdotter och fick tre barn. Ett barn, Åke
Persson född 8/11 1804 - död 1/5 1842. Åke var skeppare och omkom under en
segling mellan Carlshamn och Skillinge. Boendes på
Kvarnby 15, Östra Hoby. Gift med Anna Persdotter
från Hammenhög. De fick barn, Johan Åkesson f. 16/12 1837 - 21/5 1908. Gift
med Gertrud Thorsdotter, Skillinge.
Skepparsläkten Thorsson från Skillinge. De fick brn, Åke Johansson f. 9/10 1862 - 24/1 1948. Boendes på
Värnen i Skillinge.Deras barn Johan Peter Åkesson 25/9
1896 - 1988. Gift med Edith Josefina Blohmé 257 1904 - 1983. Deras barn Sven
- Erik Blohmé och detta är då min fader. Ja detta var en snabb koppling till
Lars Möller. Har du koppling vidare till mina anor? Du har kanske info på
vägen. Själv ligger mina anor bakåt på min fars sida i Skillinge,
Östra Hoby med omnejd. Tack för en
mycket bra och trevlig informativ hemsida. Jag kom ett
par steg längre i min forskning nu.m.v.h. Thomas Blohmé
Svar till Marina Lindberg 17 juni 2014 13:08 Hej Marina, Det är nu
flera år sedan jag skrev detta avsnitt av krönikan och jag har lite svårt att
åter aktualisera sammanhangen och misstag kan tyvärr inte uteslutas. Jag
förstår att mina uppgifter tyvärr inte är till någon hjälp. Oluf Giselsson Möllers första hustru ”Lena” (Helena Chatarina)
dog 1740. Jag ser att jag har angett källan FIIa:3:2
Simrishamn där jag nämnt Lena. Jag har tyvärr
slarvat med att notera källor här eftersom min släkt inte härstammar från
Lena utan från Olufs andra hustru Anna Sofia Verner. Om Olufs
dotter Johanna har jag tyvärr inga ytterligare uppgifter. Olufs son
Gissel har också en dotter Johanna ( samma namn som
sin faster nämnd ovan!) Kanske är Ola
Gisselsons dotter Johanna, född 1736 i Gladsax och Oluf Giselssons dotter Johanna, född 1735 två olika
personer.?????? Såväl Gisel (Gissel) som Oluf (Olof) eller Ola och Johanna
(Janna) förefaller vara mycket vanliga namn vid denna tid i dessa trakter. Jag googlade
på ”ryttaren Nils Brask” och en av träffarna var http://andersgranholm.hemsida24.se/anders-persson-granholm-14032535 som innehöll
intressant läsning, men detta känner Du förmodligen redan till. Här antas
Janna Olsdotter vara född 1734. Med vänlig
hälsning Rolf
Marina Lindberg 14 juni 2014 21:47 marinasmail@aol.se Hej Rolf Jag har en
anfader, ryttaren Nils Brask från Everöd by, som
1754 gifte sig med en Johanna Olsdotter ifrån
Gladsax. Nils Brask ska vara född 1733 och hans hustru några år yngre (född 1734-1736). När jag kollat Födelseboken för födda i
Gladsax under dessa år hittade jag smeden Oluf Gisselsson som får en dotter
Johanna den 27 augusti 1731 som dock dör ett år senare. Enligt Födelseboken
får Ola Gisselsson en dotter 2 april 1736 som han döper till Johanna. Enligt
din släktkrönika får Oluf Gisslasson en dotter år 1735 som döps till Johanna,
men henne kan jag inte hitta. Var har du fått dessa uppgifter ifrån? Du
skriver också att Gissels dotter Johanna gifter sig med en inspektor Johan
Läck, men är det Olufs dotter Johanna du menar här eller får hans son Gissel
en Johanna? Om så är fallet - vet du vem Olufs dotter (Johanna) gifte sig
med? Jag skulle väldigt gärna vilja veta om jag är på rätt spår när det
gäller Nils Brasks hustru. Tacksam om du kan maila mig lite information om
Olufs dotter Johanna. Bästa
hälsningar Marina Lindberg
Irma Ekman 20 april 2014 23:05 irma.ekman@gmail.com Hejsan, och
hälsningar från Finland -> från Björneborg...jag försöker hitta min mors
föräldrars ( mors mamma och pappa var kusiner) deras
mammornas pappa. Så mycket vet jag , att han har
fött i Gustavs församling i Malmöhus län 14.dec.1833 och döpt 16.12.1833
hette Jöns och pappa har varit Lars Sjöholm (fiskare)?? och mamma Kerstin Abrahamsdotter...det är allt...snälla du, som läser det,
jag är tacksam om jag kan få hjälp. Mitt svenska är så dåligt därför jag
använder mest finska och det vet jag inte varifrån kan jag få mera
information? Med vänlig
hälsning Irma Ekman
Svar till Susanne Ahlgren 2 april 2014 01:48 Hej Susanne, Eftersom
”Badhus för Kvinnor och barn”, allmänt kallat ”Kärringabadhuset”,
låg strax till höger om den plats där Limhamns nya kallbadhus nu ligger, är
det troligt att gubbarna höll till i närheten. Som barn på
30-talet badade jag vid Kärringabadhuset som
troligen var gammalt redan då. Bryggan som låg i närheten kom kanske till
lite senare men den kallades för Gubbabryggan redan på 40-talet. Du kan läsa
mer om sibbarpstrandens badbryggor på http://www.rolfrasmusson.se/Limhamn.html#Sibbarp som är en
beskrivning av området som jag minns det från min barndom på det tidiga
40-talet. MVH Rolf
susanne ahlgren 30 mars 2014 20:39 suzai66@gmail.com Hej. Jag undrar varför det heter gubbabryggan nere vid kallbadhuset. Gillar å bada där. Tacksam för svar. Mvh Susanne
Svar till Ante Persson 14 mars 2014 11:42 Hej Ante, Tack för
uppgifterna om namnen på Lindéns flickor. Mina minnen av
dem är från 1939 och 1940 då jag var i 6-, 7-årsåldern. Jag träffade
visserligen Lill-Britt ett antal gånger några år senare då vi båda var med i
”Kretsen”, men namnen på de övriga har med åren förbleknat och blandats ihop. Äldsta dottern
hette alltså Inga-Lill och inte Barbro, som jag felaktigt skrivit, och det
var Birgitta som var yngst. Hon föddes först 1941 och det är troligen efter
det att Lindéns flyttat från Tycho Brahegatan till Tegnérgatan 58 (eller 60?) Jag är glad
att Du gett mej de korrekta namnuppgifterna och jag kommer i det snaraste att
korrigera felaktigheterna. Lindéns bodde
i mittdelen av det av tre sammanbyggda bostäder bestående huset, alltså
vägg-i-vägg med oss. Någon person
med namnet Inge Rasmusson har jag inte hittat bland mina släktingar. Med vänlig
hälsning Rolf
Ante Persson 13 mars 2014 23:26 till.ante@telia.com Hej Rolf. Tack för en
intressant sida med många namn och som släktforskare alltid spännande att studera
jag hittade min frus kusiner som var dina grannar vid namn Lindén. Här kan
jag rätta dig men först fråga, var dom grannar mittemot nr. 35 eller sida i
nr. 34 Hans Lindén född 1905 var bleckslagare men kan även ha kört taxi. Han
gifte sig med Emmy 1928 fr. Odense i DK deras barn var Kurt född 1929,
Inga-Lill 1930, Lill-Britt 1933 och Yngsta barnet var Birgitta född 1941. Men det fanns en Fadder till Inga-Lill som hade namnet Inge Rasmusson Stuckatör fr. Köpenhamn kan det vara någon i Rasmussons sida. För info fanns ingen vid namn Barbro. H-ning. Ante
Svar till RoseMarie Nordin 11 februari 2014 11:05 Hej RoseMari, Mina
skriverier om Limhamn berör förhållanden som rådde före 1960-talet och jag
har tyvärr inte mycket kännedom om vad som tilldragit sig i Limhamn under
senare delen av 1900-talet. Jag lämnade
Limhamn redan i slutet av 1950-talet och har sedan bott i Dalsland från
60-talet fram till mitten av 90-talet och återvände inte till Malmö förrän i
början av 2000-talet. Kanske kan Du
få svar på dina frågor på någon av limhamnsgrupperna på Facebook. Med vänlig
hälsning Rolf
RoseMarie Nordin 27 januari 2014 01:45 rosen.1111@hotmail.com Hej! Min mamma
hade en korvkiosk vid den gamla cykelbutiken vid Rosenvång.
Min mamma hade kända stamkunder som Lasse Holmqvist, Min mamma var känd för
hennes originella rätter. stek sill och vingummi i en kiosk var inte vanligt
på 70 talet, sen att hon åkte över till danmark och
köpte vårrullar var också poulärt. Min mammas kiosk
brann ner. Önskar att få någon information om detta. Min mamma dog 1993 så
jag kan inte fråga henne. Jag som liten åkte 4 spårvagn till denna kiosk
efter skolan. Vill veta mer,
är det någon som har bilder? Med vänliga hälsningar RoseMarie Nordin
Tommy Prahl 3 december 2013 17:14 tommy-prahl@tele2.se hej! Jag har
nyss påbörjat att läsa igenom din utomordentliga historiken
kring Limhamn. Jag blev tacksam över att få läsa lite om Möbelhandlare Sigurd
Nilsson som är min anas svärfar. Han son Yngve Nilsson var nämligen gift med
Slaktare Carl Prahls dotter Ebba Bea Genoveva
Prahl. Carl Prahl är broder till min farfar Janne Julius Folke Prahl. Skulle vara
tacksam om du hade foto eller annan historia kring dessa personer, Bea och
Yngve, eller Slaktare Prahls butik. Besvara helst
via mail! Hälsningar Tommy Prahl
bo 15 mars 2013 04:41 glysiswall@gmail.com OVOLACTOVEGOPESCO kost är bäst.Som ovolactovegitarian kan det vara svårt men inte omöjligt att få i sig omega 3, men räknar man rom och kaviar till ägg kan man få det is sig den vägen.Fet fisk helst med måttlig purinhalt och kolesterolhalt kan vara bra.Enda problemet kan vara att risken för gikt ökar men det är bara vissa puriner som skapar problem.Motion,fysiskt arbete, och bastu gör att man svettas och gör sig av med överflödigt salt och urinsyra.Detta och det stora intaget av kött,fågel,inälvsmat,skaldjur och även fisk och dessutom lite grönsaker och frukt,stora mängder öl och annan alkohol gjorde att gikt klassades som en överklassens sjukdom. Den mat som i stort sett åts av den fiskande befolkningen sedan stenäldern var OVOLACTOVEGOPESCO och gjorde att de höll sig friskare än den jagande,grisätande delen av befolkningen.Dessutom hade man tillgång till tång och nyttiga strandväxter. Britt Silverbris 3 mars 2013 14:05 Britt.silverbris@hotmail.se Glömde att nämna att jag har en del bilder på Ida Lund
Karlsson och hennes barn. Britt Silverbris
Britt Silverbris Lanskrona 3 mars 2013 14:00 Britt.silverbris@hotmail.se Helt otrolig släktforskning , jag har en som en kusin barn
från Karlskrona gjort en ,men inte i denna klass, min mormor var Ida Lund, så
min mamma var Signe Törnqvist , Signe var gift innan Törnqvist med Stig
Persson, och har två barn till, Solvieg Persson,
gift med Sven Broman, Barn två är Berne Persson gift med Ulla, de är båda Frälsingssoldater , Ulla gick bost
nyligen .jag har varit mycket i Limhamn, där träffade jag en som hette
Anna-Greta, som var barn till Ida Lunds syster, men jag hittar inta henne i
släktregister Britt Silverbris
Jeanette Flensburg 20 januari 2013 20:29 jeanette.flensburg@angshamn.se Hej! Så kul att läsa på din sida...Jag har en hel del gamla bilder
på släktingarna Oscar Flensburg med flera. Oscar var min farfars far och då
farfar dog så ärvde jag släktforskningsboken som han och Mariana hade gjort.
Är du intresserad så maila.. /Fröken Flensburg
Åke Norberg 20 januari 2013 10:54 akenorberg.norberg@gmail.com Jag tackar för svar. Ja det måste vara näst intill omöjligt att säga något om ett instruments ålder ochvärde när man inte har sett det. Det som är något förbryllande i den här historien är att denne spelman, som ju var en riktig slarver men mycket skicklig på sitt instrument hade en fiol av märket Hopf. Jag lutar starkt åt att detta är ett plagiat. Han har ju också farit mycket illa med instrumentet och inte varit rädd om det. Tonen är inte oäven men dock något "burkig". Fiolens värde är egentigen lite ointressant för mig, eftersom det värde den har rent affektionsmässigt vida överstiger allt annat. Åldern är nog mer intressant. Tack för ditt svar Svar till Åke Norberg 16 januari 2013 11:16 Det är omöjligt att bedöma ett objekt som man inte har sett på
enbart en kort beskrivning. Mitt svar kan bara bli en gissning och har alltså
ett mycket begränsat värde. Det finns Hopf-fioler som har
greppbrädet i direktkontakt med locket och som har en snäcka som är ca en cm
längre än vad som är vanligt. Dessa fioler har en form som verkar kantig i
jämförelse med andra fioler och förefaller inte vara särskilt välgjorda. Jag
gissar att de kan vara tillverkade 1830-1850. Enbart ålder är inget kriterium på högt värde. Det finns också Hopf-fioler med ett
mera konventionellt utseende av bättre kvalitet och högre värde som kan vara
lika gamla eller yngre eftersom det har funnits flera tillverkare med namnet Hopf. Falsarier kan inte heller uteslutas. Oftast gäller att en illa behandlad fiol har låg kvalitet
eftersom man sällan låter ett värdefullt instrument förfalla. Träbiten som Du nämner är antagligen ett sk
frimärke dvs en förstärkning på en lagad spricka. Sprickor i botten är
betydligt allvarligare och mera svårreparerade än sprickor i locket. Skador i
närheten av ljudpinne eller basbjälke är särskilt allvarliga. Sprickor i locket kan ofta lagas så att man svårligen kan se
att de har funnits. Om inte så är fallet sjunker instrumentets kvalitet
avsevärt. Om fiolen är i spelbart skick kan Du förslagsvis låta någon
musiker avge ett omdöme. Värdet på ditt instrument beror antagligen mest på dess
proveniens och kanske får Du vara nöjd med det affektionsvärde det har för dig själv.
Åke Norberg 14 januari 2013 22:27 akenorberg.norberg@gmail.com Jag äger en äldre fiol av märket Hopf.
Vet inget om dess ålder. Den är mörkt rödbrun. Dålig i lacken. Men mycket
vackra ådringar i botten.Locket
lätt flammigt och ojämn i färgen pga ojämn
slitning. Såväl skruvar som skruvlåda hals och kropp verkar vara original. Bottnen har ett brännmärke vid halsens infästning HOPF och
inuti fiolen finns ytterligare ett brännmärke HOPF. Inget märke av papper
tycks finnas inuti den. En liten rombisk mycket tunn träbit finns bredvid
ljudpinnen. (Reparation?)Halsen infästad
i kroppen med träplugg. Fiolen har ett stort affektionsvärde för mig. Har tillhört en
släkting till min morfarsmor. Den i Hälsingland (och hela Sverige) mycket kände spelmannen HULTKLÄPPEN.(1834-1898) Köpte fiolen för c:a tre år sedan
efter att i c:a förtio år sökt efter den.
Hultkläppen var inte så varsam om fiolen så den uppvisar reparerade sprickor
i locket. Jag har först och främst funderingar som rör dess ålder men naturligtvis också dess värde. När filmen om Hultkläppen gjorde 1977 av Staffan Hildebrand uppmärksammades fiolen mycket. Vilda spekulationer uppstod och rena fantasibelopp bjöds för den. Tacksam för alla svar.
fred appelquist 30 december 2012 20:55 fredappelquist@hotmail.com Hej! Jag vill bara tacka för en fantastisk sida! Jag är själv
ljudtekniker sedan 20 år och har tyvärr inte trakterat violin eller cello,
men jag har jobbat mycket med stråkmusiker inom olika stilar. Jag hittade din
sida när jag letade efter information om en cello märkt: "Johann Baptist
Schweitzer, Hieronym amati
pestini 1873". Nu vet jag lite mer om den och
mycket mer om violiner! Önskar att fler med din kunskap bemödade sig att
skriva ned det och publicera det på nätet som du gjort! Tack! Fred
Svar till Torgil Larsson 8 december 2012 10:08 Hej Torgil, Roligt att Du hade nöje av mina sidor och tack för uppgifterna
om Lowe och Ekberg. Att Johan Lowe var överlärare på Karl Johansskolan på
1940-talet var allmän uppfattning, men under perioden 1940-1946,
då jag gick på Linnéskolan, kallades Ernst Ekberg (med rätt eller orätt?) för
”överlärare Ekberg” av såväl lärare som elever. En elev som i något avseende ansågs ha felat var skräckslagen inför hotet att bli konfronterad med ”överläraren” som på Linnéskolan alltid ansågs vara Ernst Ekberg.
Torgil Larsson 5 december 2012 09:53 torgillarsson@telia.com Hej Rolf, jag har med glädje läst dina minnen från Limhamn, jag har
genom min bror Rune fått informmationen om dína sidor, som är väldgit trelit skrivna och många fina minnen som jag till viss
del kommer ihåg, en liten sak så där i allal hast,
Ekberg var tillsyningslärare och inte överlärare det var Lowe som var det
innan Limhamn blev ett sk rektorsområde. än en gång tack för trevliga minnen Torgil Larsson (den yngste av Larssons i tornet)
Svar till Robert Wahlström 11 oktober 2012 00:29 Hej Robert, Jag får kvittera med att erkänna att jag naturligtvis är inne
och tittar på Sinunda emellanåt. Du är uppenbart en
rutinerad hemsideskonstruktör med en hel del intressant att berätta. Gert Ove Andersson var repetitör på Stadsteatern så tidigt som
på 50-talet eller möjligen också på tidigt 60-tal och det har troligen varit
flera på den befattningen senare, bl a pianisten
Otto Kern. Efter att ha flyttat till Malmö 2002 har jag sporadiskt ägnat
mej åt att snoka i min egen släkts förflutna, men jag kan knappast kalla mej
släktforskare. Jag har mina egna metoder och lever högt på andras arbete. Jag är en ganska passiv medlem av DIS. Något gosshem på Geijersgatan känner
jag inte till. Jag lämnade Limhamn 1958 och bodde i Dalsland 1965-1996. MVH Rolf
9 oktober 2012 20:15 was@sinunda.se Hej Rolf, Var inne på dessa dina sidor och läste med stor förnöjelse
dina berättelser om Limhamn. Ditt material i övrigt är omfattende,
vilket gör att jag gärna återkommer till din sida för nya upptäckter. När du skrev om en Gert Ove Andersson som var kapellmästare på
stadsteatern så hoppade jag till lite då jag själv har en Andersson i släkten
som hade samma syssla och på samma plats. Han hette Kjell i förnamn. (Har själv varit släktforskare i över 40 år). Jag skulle vilja fråga dig om du har något minne om/kring Gosshemmet som låg på Geijersgatan? mvh /Robert Wahlström Svar till Henrik Nilsson 9 oktober 2012 14:45 Det är självklart att den som bedömer ett instrument måste
vara musiker. Något annat har jag aldrig påstått. Jag gör inte värderingar. Rolf R
Henrik Nilsson 3 oktober 2012 11:17 fastukama@hotmail.com Hej Familjen har två tyska fioler vars urpsrung
kag nu inte minns men det finns viss dokumentation.
Vi skulle vilja få dessa värderade. Du skriver att man inte skall låta återförsäljare eller
musiker värdera en fiol. Vem skall man vända sig till tycker du? Gör du själv värderingar? / Henrik Nilsson
Svar till Olle Stenberg 10 juli 2012 19:52 Årtalen på den vanliga etiketten i fioler som tillverkats med
stradivariusvioliner som förlaga kan vara nästan vilka som helst. Att de är
daterade långt efter mästarens livstid behöver inte vara någon nackdel. Det går inte att göra några uttalanden beträffande en fiol som
man inte ens har sett på grundval av de knappa uppgifter Du lämnat. mvh Rolf
olle stenberg 8 juli 2012 09:44 olle@asymetrica.se Hej, jag har en fiol i min hand med märket Antonius
Stradivarius Cemonensis Faciebat
Anno 1790 stämplat i botten. Där finns även ett sigill med ett kors i och
initialerna AS. Att den inte är äkta förstår jag då årtalet inte
överensstämmer med Stradivarius livstid. Men jag är ändå intresserad av att
höra mer om fiolens historia. Den är renoverad av Carl Henrik Friber i Stockholm 1953. mvh Olle Stenberg 070 57610099
Svar till Peter Dahlberg 28 juni 2012 23:16 Hej Peter, Fioler som ser ut att vara i dåligt skick är nästan aldrig av
god kvalitet eftersom man aldrig tillåter ett värdefullt instrument att
förfalla. En instrumentmakare kan tala om för dej vad det kostar att
sätta fiolerna i stånd sen får Du själv avgöra om det är lönt att reparera
dem med hänsyn till vad Du kan få för dem efter reparationen. Du kan ju också
försöka att sälja dem i befintligt skick om ingen i din familj är intresserad
av att använda dem. Eftersom Du ärvt fiolerna vet Du troligen vem som ägt dem och
detta säger kanske en hel del om värdet. Gamla fioler av storleken 3/4 eller
mindre kan vara svåra att sälja. Jag kan naturligtvis inte uttala mej om värdet. Du kanske har
någon stråkmusiker i din omgivning som Du kan prata med. Jag får ofta förfrågningar av den här arten, både i detta
forum och i andra sammanhang och svaret blir i stort sett alltid detsamma. MVH Rolf
Peter Dahlberg 26 juni 2012 23:51 peter.dahlberg1@comhem.se Hej Rolf Har ärvt två fioler som jag i princip inte vet något om. De
har varit i oanvända i minst 50 år och ser för mitt "otränade lekmanna öga" ut att vara i kanske rätt dåligt
skick. Den ena ser normalstor ut och den andra är betydligt mindre. Hur får
man på bästa sett reda på om det finns något som helst värde i dessa
instrument. Svara gärna via mail. Mvh Peter Dahlberg
Robin Andréasson 18 juni 2012 18:49 robin.andreasson1991@hotmail.com Hej! Fantastiskt intressant läsande, renoverar gitarrer på fritiden, pillat lite med fioler med.. men står i ägo för en gammal fin fiol som jag vill få sålt till någon som spelar, ett instrument förtjänar att behandlas som ett och inte bara hänga på väggen. finns det någon i närheten av trollhättan som kan detta, göteborg etc..
Fredrik 10 juni 2012 21:27 hornis2009@hotmail.com Hejsan Rolf. Du verkar kunnig inom fiolområdet så jag skulle vilja fråga om
"Georg Valentin Artmann" säger dig nåt?
Jag har sedan många år en fiol som står och skräpar i en garderob. Inne i
fiolen står det "Georg Valentin Artmann in Wechmar prope Gotham 1797"
samt nåt på latin (??) som jag inte kan läsa. Sitter även en annan märkning
att den är renoverad 1910 i linköping. Vet du om
denna person byggde bra instrument så den kan vara värt att spara eller var
det en dussintillverkare av amatörklass? Hittar inte mycket på nätet om
honom.... Svar gärna på mail. mvh Fredrik Svar till Lena Törnqvist 9 juni 2012
09:11 Hej Lena, Tack för att Du hörde av dig. Bilden av Rasmus och Jenny har
jag fått av Agneta Myrtell, som liksom Du är
anhörig till Jenny Hedenkrona. Jag tackar för uppgifterna om Rakel Skans. Med vänlig hälsning Rolf Lena Törnqvist 6 juni 2012 17:47 olletrumpet@net.net Hej Rolf, Jag heter Lena Törnqvist och är dotterdotters dotter till Jenny Bernhadina Feuk. Jag satt och tittade på din fina sida ,där fick jag se ett foto på jenny och farbror Feuk.Det var en ahaupplevelse då jag aldrig sett henne förut.Jenny hade ett barn dottern Augusta g. Skans.Rakel Skans var sjuk i reumatiskfeber och brukade vara hos sin Mormor och bla.dricka getmjölk .J.hade en get på en kollonilott på Limmhamn. Hälsningar och tack lena.
Svar till Ann-Margret Fyhr 3 april 2012 21:37 Hej Ann-Margret, Roligt att Du uppskattar min sida. Ur tabellen där Du hittade namnen kan Du utläsa att farmors
farfar till Anna är min farfars farfars farfar Lars
Rasmusson på Hästhagen, son till Rasmus Persson Broberg. Men är Du säker på att det rör sig om samma par Anna och
Edvard? Visserligen levde Anna 1869-1968 och
var gift med en Edvard och Bernardine och Bernhardina är nästan samma namn, men uppgiften att hon
skulle ha haft namnet Stenbäck är förbryllande eftersom hennes pappa var Carl
Jönsson. Det är naturligtvis möjligt att namnet tagits, men jag vet inget om
detta. Du kan läsa om förväxlingsrisker och underliga
sammanträffanden under länken Genealogi på min sida MVH Rolf Svar till Thom Lindén 3 april 2012 12:02 På sidan http://www.violinateljen.com/fakta/svenska.html hittar Du en lista på ca 60 av de mera kända svenska
violinbyggarna under 1700- och 1800-talet. Violinbyggeri är en ärftlig åkomma och ofta släktanknuten
eller anknuten till geografin. Jag har t.ex
en gammal välbyggd N A Öberg, men han finns inte med på listan. Någon Lars Erik Grimme eller något
namn som liknar detta finns inte med på denna lista och jag kan inte heller
hitta orten Horn. Listan härrör ursprungligen från Bengt Nilsson i Malmö. Hans
violinverkstad drivs nu av hans son och sonson. De finns på adressen Eriklustvägen
62 216 18 Limhamn och har tel 040 159803 Långskott är inte fel och frågan är fri, men hoppas inte för
mycket. Hälsningar Rolf Thom Lindén 2 april 2012 06:08 Lisbeththom@gmail.com Besökte en släkting i USA förra veckan och han visade mig en
gammal fiol som byggts av en fiolbyggare i Horn Östergötland. Namnet var Lars
Erik Grimme(efternamnet var svårt att tyda) och daterad 1802.Har inte
kunnat släppa tanken att få fram information. Såg din sida och intressanta
artikel om violiner. Medger att detta är ett långskott men frågan är ju som
bekant fri. Tackar på förhand för all information Med vänlig hälsning, Thom Lindén Ann-Margret Fyhr 1 april 2012 18:00 amfyhr@gmail.com Hej! Jag upptäckte att min mans mormor Anna och hans morfar Edvard
var med i din släktforskning. Anna var född på Stenbäck och hon hade flera syskon. Hur i
detta sammanhang kommer du, vem var släkt med Anna Bernadine
1896 och dog 1986. Bra hemsida mycket att läsa. Ann-Margret Fyhr Svar till Peter Rasmussen 16 mars 2012 11:06 Hej Peter, Jag kan inte stå till tjänst med någon värdering. Jag hänger
inte med när det gäller priser och marknad. Men fiolen har ju en story och den betyder ju något för dej. Du kanske ska göra såhär: Se till så fiolen är uppsträngad och hel Fotografera av den från flera håll med så tydliga bilder att
den är säkert identifierbar enligt bilderna. Överför sedan bilderna till ett
dokument där Du har skrivit ned storyn om fiolen och komplettera detta med
ett foto av dej själv, fotodatum och din namnteckning. Låt gärna en eller ett
par av dina närstående skriva på också. Tag en kopia. Förvara det ena
dokumentet i anslutning till fiolen och det andra på ett annat säkert ställe Du ska inte skicka några bilder till mej. Jag vill inte göra
några uttalanden utifrån bilderna Kontakta någon pensionerad violinist eller violast
från någon av våra symfoniorkestrar beträffande bedömning av fiolen. Bäst om
Du får omdömet skriftligt. Med Vänlig Hälsning Rolf peter rasmussen 14 mars 2012 18:19 hej jag har en fiol som jag har fått av min mormor som hon
ärvt efter hennes syster som var gift med seymor österwall och det skall ha varit seymors
fars fiol.undrar om du kan
hjälpa till med värdering ,om den är värd något,jag
kan skicka bilder om du vill. mvh peter Marianne Lindborg 12 februari 2012 15:22 Hej! Jag har varit inne på din hemsida. Skulle gärna vilja prata med dig om vissa saker.
Svar till Leif Seiron 4 december 2011 11:39 Hej Leif, Det var trevligt att Du hörde av dej. Jag har bara träffat
Alfred Carlson en enda gång då han med fru besökte oss i Limhamn någon gång
på 1950-talet. Han finns med på några foton i mitt fotogalleri. I övrigt vet
jag mycket lite om min fars "farbror Alfred". Du når mej på mail@rolfrasmusson.se MVH Rolf Leif Seiron 30 november 2011
17:17 leifseiron@yahoo.se Hej! Jag är en alldeles nybliven släktforskare och råkade av en slump hitta din hemsida. Det är nämligen så att min morfar Alfred Carlsson är son till Johanna Persson/Persdotter och halvbror till Olov Rasmusson. Det finns för mig mycket intressant information på din hemsida. Men jag är naturligtvis även intresserad av vem som kan vara far till min morfar. Eftersom jag har lite funderingar och teorier kring detta så skulle jag vilja att du meddelar mig vilken mailadress till dig som jag kan använda för detta ändamål. Lena Berggren 28 oktober 2011 07:15 lenaberggren55@hotmail.com Hej! Tack för informationen, kanske församlingshemmet kan informera om vem som är gravvårdare. Vänliga hälsningar från Lena Berggren Svar till Lena Berggren 27 oktober 2011 00:58 Hej Lena, Jag har tyvärr inte mycket att komma med. På sidan http://gravar.se/Andersl%C3%B6vs%20F%C3%B6rsamling/1575/August%20Selmer finns även en Harry Selmer nämnd. Han levde 1911-1962
ochär begravd i Gärdslöv. Jag vet inte på vilket
sätt han är besläktad med August. Kanske det kan finnas någon i Gärdslöv som vet något om
Augusts eventuella barnbarn. MVH Rolf Lena Berggren 24 oktober 2011 13:27 lenaberggren55@hotmail.com Hej! Jag är släkt med magnus Selmer. Hans bror August selmer 1876 (ni har skrivit 1976)gift med karna Nilsdotter 1873-1963. De hade tre barn, vet ni om där blev några barnbarn till August och Karna? Vänliga hälsningar från Lena Berggren Mia Nyman 13 oktober 2011 12:44 Har inte nog med lovord för jobbet du lägger ner på
släktforskningen. Jätteroligt för mig att se hur stor släkt jag egentligen har. Må gott Kram från din kusin Mia (Britt-Marie) Svar till Ronny Rosenhall 27 augusti 2011 01:09 Hej Ronny, Jag är mycket tacksam för alla uppgifter som jag får om gamla
limhamnare. Just de personer som Du nämner kan jag för närvarande inte erinra
mej, men det var likväl roligt att Du hörde av dej. MVH Rolf 23 augusti 2011 22:35 http://sites.google.com/site/ronnyrosenhallshemsida/ Hej Rolf. Mycket trevliga sidor du har gjort. Jag har ögnat igenom dem
och samtidigt kollat om mina släktingar kanske skulle nämnas, men nej. Nåja, har du möjligtvis hört talas om min morfar Enok Nilsson
som bodde på Nytorp i Limhamn tillsammans med min mormor Anna Nilsson, detta
var nog runt 1900- och framåt. Jag tror han var smed, och han gillade
tydligen att reparera cyklar, jag har ett gammalt foto på honom där han
sitter och mekar med en cykel, tror det är på Nytorp. Senare bodde dom på
Gamla gatan, där min storebror är född, han är ny 75 år, jag blir 70 i November. Jag tror dom var en stor familj där min mor
Inga-Lisa Nilsson ingick + moster "Gullan" (Gunhild) tror jag hon
hette och var gift med Erik. Ok, jag måste nog försöka släktforska, det verkar väldigt
intressant och givande. Hälsningar /Ronny/ 28 februari 2011 02:21 Hej Bengt! Ditt inlägg på denna sida blev tyvärr raderat liksom mitt
tidigare svar på detta. Ditt förslag har jag naturligtvis omedelbart tagit till mej.
Ett tillägg i enlighet med ditt påpekande är redan gjort. Det har också tillfogats några rader beträffande frimärken
under rubriken "Åtgärder för förbättring av tonkvalitet". En
omdisposition av innehållet skulle nog också behövas. Jag inser att Du med din gedigna bakgrund har mycket att
tillföra och jag känner mig hedrad av att Du har uppmärksammat sidan. Tusen tack! Rolf 27 februari 2011 21:34 De första meddelandena i min nya gästbok har tyvärr raderats på grund av ett missöde. Jag beklagar detta! 16 januari 2011 01:16 Ny gästbok Äldre gästboksinlägg (tidigare än januari 2011) finns på
http://rolfrasmusson.se/tidigare.html Flera av dessa äldre inlägg har tyvärr blivit raderade pga ett missöde |
Äldre gästboksinlägg (före februari 2011)
Överflyttat från Gästbok i Zoomin
Åter till den senaste gästboken
Kommer tillbaka och kollar din hemsida. Jag är intresserad av
släktforskning.
Rolf Alvar Rasmusson
2011-01-06 18:59
Hej Claes-Göran,
Jag känner inte igen namnet Jan Eskil Nilsson. Det kanske beror på att
jag lämnade Linnéskolan efter sjätte klass. Kanske tog lärare Ekberg över
klassen eftersom lärare Wennerth gick i pension då.
Din uppgift om Johan Hastig gör mej konfunderad. Det har tydligen
funnits mer än en Johan Hastig. Jag har fått uppgiften att Johan Hastig
emigrerade till USA och att han där omkom i en spårvagnsolycka 1916.
Din far var tydligen ett år äldre än min far. Kanske var det din far
som spelade B-kornett i kyrkans musikkår???
mvh
Rolf
Claes-Göran Nilsson
2011-01-06 17:24
Hej igen!! Du var nog klasskamrat med min storebror, Jan-Eskil Nilsson, eftersom han gick för lärare Ekberg ihop med Lucker, Kurre osv.Hej igen!! Du var nog klasskamrat med min storebror, Jan-Eskil Nilsson, eftersom han gick för lärare Ekberg ihop med Lucker, Kurre osv.
Claes-Göran Nilsson
2011-01-06 16:48
Mycket intressant. min far, som hette Johan, hans morfar hette Nils
Petersson Hastig. Dom adoptereade min far 1919 när
han var 15 år. Är det samma personer vi pratar om?
Hör gärna av Dig.
Claes-Göan Nilsson, Hakvingegaan
17, 21833 Bunkeflostrand
cege.n@telia.com
Rolf Alvar Rasmusson
2011-01-02 23:37
Hej Malin,
Knuts backe finns på Polgatans östra sida i
det kvarter som begränsas av Götgatan och Skånegatan. Gatorna och villorna
fanns inte i min barndom.
Hans-Ove Nilsson känner jag inte till.
MVH
Rolf